Som bekant är utgångspunkten i LAV att varje fastighet inom verksamhetsområdet ska få sina egna förbindelsepunkter i fastighetens omedelbara närhet. Ibland stöter dock VA-huvudmannen på gemensamma VA-lösningar och det är då vanligt att anläggningen är en gemensamhetsanläggning. Vad menas egentligen med en gemensamhetsanläggning och hur förhåller det sig till begreppen samfällighet och samfällighetsförening? Finns det risker för VA-huvudmannen med att en gemensamhetsanläggning ansluts till den allmänna VA-anläggningen?
En gemensamhetsanläggning bildas genom en lantmäteriförrättning och redovisas i fastighetsregistret som en anläggningsåtgärd. Varje gemensamhetsanläggning har en egen registerbeteckning.
De fastigheter som har en andel i gemensamhetsanläggningen utgör tillsammans en samfällighet. Samfälligheten kan förvaltas antingen genom delägarförvaltning eller genom en samfällighetsförening.
I delägarförvaltade samfälligheter tar delägarna gemensamma beslut. Det innebär att delägarna måste vara helt överens om alla beslut som tas i samfälligheten. Om delägarna inte kan komma överens kan Lantmäteriet hålla ett delägarsammanträde där beslut tas genom att delägarna röstar. Om det blir oavgjort avgör Lantmäteriet.
I föreningsförvaltade samfälligheter (samfällighetsförening) kan frågor beslutas vid en föreningsstämma där delägarna röstar för att beslut ska kunna tas. Då räcker det att en majoritet är för beslutet. I en föreningsförvaltad samfällighet ska det också finnas en styrelse som ser till att de beslut som tas av medlemmarna genomförs och att den löpande skötseln av den gemensamma anläggningen fungerar.
I vattentjänstlagen finns inget hinder mot att gemensamhetsanläggningar finns inom verksamhetsområdet. Att det finns en gemensamhetsanläggning har också ansetts vara ett särskilt skäl enligt 12 § LAV för att placera förbindelsepunkten i ett annat läge än i varje fastighets omedelbara närhet, vilket innebär att det är förenligt med LAV att ge en gemensam förbindelsepunkt för fastigheter som är del av en samfällighet för VA.
Även om det ur detta perspektiv är förenligt med lagen är det inte alltid lämpligt att VA-huvudmannen tillåter anslutningar genom gemensamhetsanläggningar inom verksamhetsområdet. Detta gäller särskilt när fastighetsägare (ofta exploatörer) vill bilda nya gemensamhetsanläggningar i samband med anslutning till den allmänna anläggningen och vid nybebyggelse. I ett uppmärksammat rättsfall från 2021 ansåg MÖD att kommunen var skyldig att inrätta en allmän VA-anläggning i ett område, trots att det redan fanns en gemensamhetsanläggning som förvaltades av en samfällighetsförening. Vi skrev en artikel om detta rättsfall när det kom 2021 men tycker att det är viktigt att lyfta fram igen.
Inom ett verksamhetsområde fanns en gemensamhetsanläggning som drevs av en
samfällighetsförening. Anläggningen var ansluten till den allmänna va-anläggningen genom en förbindelsepunkt och byggdes av den exploatör som byggde området. 2006 blev anläggningen en gemensamhetsanläggning. Den överläts sedan till fastighetsägarna, som i
form av en samfällighetsförening skötte anläggningen till 2019. Då anmälde samfällighetsföreningen till Länsstyrelsen att kommunen inte uppfyllde sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen, och Länsstyrelsen beslutade då att förelägga kommunen att inrätta
en allmän va-anläggning. Kommunen överklagade föreläggandet och målet avgjordes till slut i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), som ansåg att kommunen var skyldig att inrätta en allmän VA-anläggning i området, trots att det redan fanns en gemensamhetsanläggning för VA.
Utanför verksamhetsområdet har VA-huvudmannen ingen skyldighet att tillhandahålla vattentjänster. Däremot får VA-huvudmannen avtala med fastighetsägare utanför verksamhetsområdet om anslutning till den allmänna VA-anläggningen.
Utanför verksamhetsområdet gäller varken vattentjänstlagen, VA-taxan eller ABVA automatiskt. Därför är det viktigt att VA-huvudmannen skriver avtal med fastighetsägare eller samfällighetsföreningar som ska anslutas. Fastighetsägaren eller föreningen ska också betala avgifter som täcker de kostnader som VA-huvudmannen har för anslutningen och löpande för att tillhandahålla vattentjänsterna så att avtalsanslutningen inte belastar VA-kollektivets ekonomi.
På VA Strategi brukar vi alltid rekommendera att VA-huvudmannen ställer krav på att en samfällighetsförening bildas innan en gemensam anläggning utanför verksamhetsområdet ansluts. På så sätt får VA-huvudmannen en juridisk person som motpart vilket underlättar hanteringen. Det går till exempel att skicka en faktura till samfällighetsföreningen i stället för att dela upp avgifter mellan de olika fastighetsägarna och fakturera dem var för sig.
På VA Strategi märker vi att det finns många sätt att hantera gemensam anslutning och samfällda lösningar runt om i VA-Sverige. Vissa kommuner kopplar in flertalet gemensamhetsanläggningar till den allmänna VA-anläggningen årligen, medan andra organisationer börjar omvärdera sin tidigare hantering på grund av riskerna och de problem som de befintliga samfällda anslutningarna orsakar.
Mark- och miljööverdomstolens dom från 2021 visar att grundprincipen är att kommunen ska se till att det ordnas en allmän VA-anläggning när förutsättningarna i 6 § LAV är uppfyllda. Detta innebär att kommunen och VA-huvudmannen bör överväga om och i så fall när det är lämpligt att låta till exempel en exploatör ordna VA-anläggningen och sedan initiera en samfälld lösning. När är det möjligt och när är det olämpligt ur ett VA-rättligt perspektiv? Vilka risker finns för VA-kollektivet ur ett praktiskt och ekonomiskt perspektiv?
Hur hanteras samfällda VA-lösningar i din kommun? Diskutera med dina kollegor och vill du prata mer med oss om detta är du varmt välkommen på vår uppskattade kurs Anslutningsfrågor!
Vill du få tillgång till fler artiklar?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
