Regeringen beslutade i augusti 2022 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning kring allmänna vattentjänster. Syftet var delvis att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster vid kris eller krig. Resultatet av utredningen, den så kallande VA-beredskapsutredningen, innehåller en hel del förslag till förändringar i bland annat vattentjänstlagen. VA Strategis bedömning är att förändringarna skulle få en stor påverkan på landets kommuner och VA-huvudmän om de blir verklighet. I månadens artikel har vi sammanställt några av förslagen till ändring och vi bjuder också på våra kommentarer.

Varför en VA-beredskapsutredning och status idag?

Syftet med utredningen var att ta reda på hur Sveriges beredskap behöver stärkas och hur vi kan öka vår motståndskraft inom vatten- och avloppsförsörjning vid kriser, situationer av höjd beredskap eller krig. Ett betänkande (skriftlig rapport), Ökad va-beredskap SOU 2024:82, som innehåller en hel del förlag till förändringar i bland annat vattentjänstlagen, överlämnades i slutet av 2024 till Regeringskansliet och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Förslagen har därefter bearbetats av Regeringskansliet och fram till augusti 2025 finns möjlighet att lämna yttranden och synpunkter via remiss. I utredningen föreslås att förändringarna ska träda i kraft 1 juli 2026.

De största förändringarna i förslaget

Beredskapsutredningen innehåller förslag till förändringar i befintliga paragrafer i vattentjänstlagen och hela tolv nya paragrafer i samma lag.

Redan i första paragrafen i vattentjänstlagen föreslås en utökning av lagstiftningens syfte. I den nu gällande lagtexten anges att lagen syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. VA-beredskapsutredningen föreslår ett tillägg till den nuvarande texten. Det föreslagna tillägget innebär att syftet även ska vara att säkerställa att allmänna va-anläggningar drivs så att angelägna allmänna intressen kan tillgodoses under fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Begreppen fredstida krissituation och höjd beredskap definieras i den föreslagna nya 2 a § i vattentjänstlagen. Nedan summeras paragrafens innehåll.

• Fredstida krissituationer: en situation som avviker från det normala, drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden. Situationen innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för allvarlig störning för viktiga samhällsfunktioner. Kräver samordnade och skyndsamma insatser från flera aktörer.
• Höjd beredskap: samma betydelse som i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjdberedskap. Det är regeringen som beslutar om höjd beredskap.

Ett flertal planer pekas i betänkandet ut som extra viktiga för att uppnå målet med en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster.

• Beredskapsplan ska finnas i varje kommun.
• Vattentjänstplanen ska utökas för att innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera i det förändrade klimatet.
• Investeringsplan ska finnas i varje kommun.
• Samverkan mellan kommuner ska bli ett krav, målet är att ökad samverkan ska skapa ökade möjligheter.

Samtliga planer ska enligt förslaget beslutas av kommunfullmäktige och revideras varje mandatperiod.

Utredningen innehåller också allt från krav på prioriteringar av angelägna allmänna intressen, reservkapacitet, föreläggande och förbud samt böter och viten. Utredningen innehåller även förslag på statliga investeringsprogram och utökade möjligheter att fondera överskott för både ny- och reinvestering.

VA Strategis kommentarer

Förslagen till ändringar i vattentjänstlagen är många och skulle innebära förändrade och ökade krav på VA-huvudmän och kommuner. Med de förändringar som föreslås får vattentjänstlagen ett fokus på beredskap vid kris eller krig som inte tidigare funnits och kraven på planer och kommunala beslut ökar ytterligare. Det är tydligt att utredaren vill se bättre framförhållning inom kommunal VA-hantering och ett större fokus på investeringar för att trygga den framtida VA-försörjningen, även i svåra situationer.

På VA Strategi är vår uppfattning dock att en del av förslagen innebär förtydliganden av ansvar som redan följer av lagstiftningen idag. Det föreslagna kravet på investeringsplaner är ett exempel. Att planen ska beslutas av kommunfullmäktige är en förändring, men redan idag bör VA-huvudmannen ha en långsiktig ekonomisk planering med en planeringshorisont på 3–5 år för att uppfylla lagens krav på utjämning av under- och överskott inom skälig tid. Många VA-huvudmän gör stora investeringar i anläggningen och när detta kombineras med ökade drift- och underhållskostnader krävs planering för att avgifternas nivåer ska kunna läggas på rätt nivå. En investeringsplan och prognoser för framtiden blir ett måste och många VA-huvudmän jobbar redan på detta sätt.

Vi vet ännu inte om förslagen kommer att bli verklighet, men VA-beredskapsutredningen lyfter onekligen många viktiga frågor som vi tror ses som prioriterade i dagens oroliga världsläge. Medan lagstiftningsprocessen har sin gång vill vi på VA Strategi skicka med några råd som dels gör er mer förberedda för en eventuell lagändring, dels är till nytta för verksamheten även om lagändringarna inte antas:

• Undersök om er organisation uppfyller de lagkrav som finns idag.
• Kontrollera om det finns tillräckliga resurser och förutsättningar för att uppfylla dagens lagkrav.
• Undersök om något skulle behöva förändras i er organisation om lagförslagen blir verklighet.
• Kartlägg vad som finns på plats redan idag, formellt och informellt. Finns en plan för framtida investeringar? Framtida utbyggnadsområden? Finns en plan för hantering av kriser?

Det finns mycket i utredningen som är bra och som kan skapa möjligheter för VA-verksamheterna. En investeringsplan skapar framförhållning och bättre kommunikation med beslutfattare, en beredskapsplan skapar trygghet, samverkan med andra kommuner kan vara till stor hjälp och bättre klimatanpassning minskar risken för framtida översvämningar och andra samhällskriser.