Att göra om taxekonstruktionen är i många fall ett stort projekt. Troligtvis större än många tänker sig från början. Den här månaden delar vi med oss av våra erfarenheter och beskriver hur ni kan lägga upp en projektplan.
Som för alla projekt som ska startas igång krävs någon form av målbeskrivning. Vad ska vi uppnå med den nya taxan? Till exempel:
Eller vill ni helt enkelt lämna en äldre taxekonstruktion och gå över till Svenskt Vattens nya normalförslag för att på så sätt följa branschstandard? Att implementera P120 får flera fördelar. Själva taxetexten är väl genomtänkt med bra förutsättningarna för en juridiskt hållbar taxa och det blir också lättare att diskutera och jämföra kommunens fördelning och avgiftsnivåer med övriga likvärdiga kommuner och organisationer.
Nästa steg blir att fundera över vad som behöver göras för att nå målet. Finns det grundstrukturer i kommunen/VA-organisationen som är viktiga för taxearbetet och som behöver utredas först? Fundera över följande frågeställningar:
När en första förstudie gjorts av förutsättningarna för att starta i gång ett taxearbete är det dags att fundera över vilket beräkningsunderlag som kommer att behöva tas fram. En grov tidplan behövs också och ofta är det relativt enkelt att sätta tidplaner för just taxearbeten. De möten och sammanträden som olika beslutsfattare har i kommunen och VA-organisationen finns oftast inbokade så vi kan därför räkna oss baklänges i tiden. Om färdigt beslutsunderlag behöver presenteras för kommunfullmäktige i till exempel november eller december – när ska vi då sätta igång?
Arbetsinsatsen i steg 3 är helt beroende av hur din organisation och kommuns förutsättningar ser ut – vilken taxekonstruktion har ni idag? Ju större förändring som ska göras, desto mer arbete med att ta fram underlag. Att förändra brukningsavgifterna kräver ofta betydligt mer arbete jämfört med en förändring av anläggningsavgifterna.
Som ett exempel beskriver vi här en kommun som vill gå över till Svenskt Vattens nya normalförslag, P120. Vilket underlag behövs då?
Generellt behövs uppgifter om budget och utfall från tidigare år. Detta underlag är sällan ett problem att få fram och normalt sett är det inte heller tidsödande. Ibland krävs viss utredning kring vilka kostnader som kan kopplas till dagvattenhantering och en tanke om hur konteringen ska ske framöver. Det som däremot kan innebära mer arbete och ibland inventering är underlaget som behöver finnas i huvudmannens debiteringssystem. Underlaget behövs dels för att räkna ut de nya avgifterna, dels för att kunna debitera avgifterna. I tabellen nedan beskrivs kortfattat vad som behövs för att räkna fram brukningsavgifter som följer P120:
Uppgifter behöver finnas över antal fastigheter, hur många som har extra mätställen och/eller extra serviser. Det behövs också uppgifter om vilka fastigheter som ingår i en samfällighet för VA eftersom P120 innehåller en avgiftsreduktion för dessa.
Uppgifter om hur många bostadsenheter som finns på varje fastighet. Likaså bruttoarea (BTA) för fastigheter med byggnader som inte inrymmer bostäder/lägenheter. Om tilläggen i P120 kring små bostadsenheter och lagerbyggnader ska användas behövs uppgifter om vilka fastigheter och byggnader som ska omfattas.
Tomtyta behövs för fastigheter inom kategorin annan fastighet.
Tomtyta behövs också för fastigheter som är avgiftsskyldiga för dagvattenavgifter. Likaså behöver en fördelning göras mellan fastighetsägarna och allmän platsmarkhållare för att en rättvis dagvattenavgift ska kunna räknas fram. Fördelningen görs förslagsvis genom att alla ytor inom verksamhetsområdet för dagvattentjänster beräknas och fördelas mellan de olika avgiftsskyldiga.
Preliminär förbrukning per år behövs per fastighet. Det kan också vara bra att se hur förbrukningen förändrats över en lite längre tidsperiod, till exempel 5–10 år. Ökar förbrukningen, minskar den eller är den relativt oförändrad?
Anläggningsavgifterna ska täcka kostnader för framtida utbyggnad. Därför är en bra utgångspunkt att kostnadskalkyler tas fram för den planerade och troliga utbyggnaden cirka tre år framåt i tiden. Investeringsutgift för områdets lokala ledningsnät och serviser, nödvändiga pumpstationer, tryckstegringar etc. som är områdesspecifikt är sådant som normalt täcks av anläggningsavgiften.
För att sedan kunna fördela dessa kostnader i avgifter behövs mer detaljerade uppgifter om vilken utbyggnads som planeras. Antal fastigheter, antal bostadsenheter, tomtytestorlek per fastighet och vattentjänster per fastighet.
När allt underlag är framme är det dags att räkna! Oavsett om ni själva gör beräkningsarbetet eller om ni handlar upp konsultstöd så har ni mycket tid och pengar att vinna på att jobba igenom steg 1–3 ovan innan ni går vidare till beräkningsskedet.
Ett mycket viktigt steg som ibland glöms bort – implementeringsarbetet! Mycket av arbetet görs med fördel parallellt med underlagsinsamlingen. Om nya uppgifter förs in i debiteringssystemet i god tid minskar stressen för den eller de som ska översätta gamla taxekoder till nya, göra testkörningar i systemet och kontrollera så att de nya fakturorna ser ok ut. Här finns såklart stort värde i att också planera för både intern och extern kommunikation så att övergången till en ny taxekonstruktion blir så bra som möjligt.
Slutligen, hur lång tid tar det? Vår erfarenhet är att processen att ta fram underlag, analysera underlaget, beräkna nya avgifter och förbereda ett beslutsunderlag tar minst 6 månader. De är det snabbaste i tid som vi konsulter tillsammans med en engagerad beställare lyckats få allt på plats. I de flesta fall tar det dock längre tid och räknar vi in implementeringssteget tar det mer än 6 månader.
Vill du få tillgång till fler artiklar?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
