I relativt många kommuner tecknas exploateringsavtal med exploatörer som då åtar sig att bygga ut VA-ledningarna i nybyggnadsområden. Ofta bildas en gemensamhets­anläggning som sedan får tas över av köparna (de nya fastighetsägarna) som också får sköta en samfällighets­förening. Anslutning till kommunens allmänna VA-anläggning sker genom en gemensam anslutningspunkt och på så sätt uppfylls kommunens skyldighet att tillhandahålla vattentjänster i det större sammanhanget. Men vad händer om fastighetsägarna varken vill eller anser sig ha möjlighet att ta ansvar för ledningarna i sitt bostadsområde? Just den frågan prövades nyligen i ett rättsfall från mark- och miljödomstolen.

Vänersborgs TR, Mål nr M 5295-20, 2021-01-04

I enlighet med ett exploateringsavtal hade en exploatör byggt ut ett ledningsnät i ett bostadsområde och detta nät hade anslutits till den allmänna VA-anläggningen. Avsikten var att fastighetsägarna sedan skulle ta över ledningarna i form av en gemensamhetsanläggning. Fastighetsägarna motsatte sig dock detta och vände sig till Länsstyrelsen, som ansåg att det var kommunens skyldighet att tillgodose behovet av vattentjänster genom en allmän VA-anläggning, även inom bostads­området. Föreläggandet överklagades av kommunen till mark- och miljödomstolen, som gick på Länsstyrelsens linje.

I det här fallet blev kommunen alltså tvungen att antingen ta över ledningar som hade anlagts av en privat aktör, eller själv anlägga ett ledningsnät i samma område där det redan finns ett på plats. Vidare i detta fall skulle en problematik kunna tänkas uppstå om kommunen då skulle välja att bygga nya ledningar. Är det en nödvändig kostnad för VA-kollektivet att bygga ledningar som redan finns? Skulle det vara bättre för VA-kollektivet att använda de ledningar som exploatören redan byggt trots att de kanske inte är byggda enligt kommunens standard? *

Vi på VA Strategi tycker att det här rättsfallet är intressant. Sett ur fastighetsägarnas perspektiv så är det ett stort ansvar att behöva äga och sköta drift av gemensamma ledningar i ett område. De kanske varken har kunskap eller intresse att sätta sig in i vad det innebär. I de fall de själva kommit överens med sina grannar om att bygga tillsammans är det en sak men i det här fallet är det exploatören som väljer en gemensam lösning och köparna av de nya fastigheterna har troligtvis inget att säga till om. Vem tror ni är bäst lämpad att ansvara för ett VA-system – huvudmannen eller en grupp fastighetsägare?

Förhållandet mellan vattentjänstlagen och möjligheten att enligt anläggningslagen driva en VA-anläggning i form av en gemensamhets­anläggning kan tyckas krocka. Både vatten­tjänstlagen och dess förarbeten är tydliga med att vatten­tjänster är av sådan vikt för samhället att ansvaret inte bör falla på privata aktörer utan hos det allmänna. Det kan därför upplevas märkligt att Lantmäteriet förrättar gemensamhets­anläggningar i områden som tydligt ligger på kommunens ansvar – så kallade §6-områden. I vissa fall förrättas till och med gemen­samhetsanläggningar inom befintliga verksamhets­områden. Det här är ett exempel på situationer där lagar inte riktigt samarbetar som vi kan uppleva frustrerande. Har ni i er kommun en dialog med Lantmäteriet kring förrättningar av nya gemensamhetsanläggningar?

*Frågan om nödvändiga kostnader var inget som domstolen tog upp i detta rättsfall utan det är en reflektion från oss på VA Strategi.